Svensk ekonomi

Den svenska ekonomin kännetecknas av ett par grundläggande saker. Den första av dessa är att Sverige är ett industriland, den andra att Sverige är en blandekonomi som styrs av marknaden, det vill säga en marknadsekonomi kombinerad med skattefinansierad välfärd. Baserat på ekonomi fördelat per medborgare är Sverige det 17 rikaste landet i världen. Ekonomin är starkt dominerad av den privata sektorn, med ungefär 90 % av BNP:n. Delvis som en följd av att produktionen av det som svenskar konsumerar har flyttat utomlands, har tjänstesektor ökat och utgör nu i runda slängar 70 % av hela ekonomin. Bland de viktigaste handelspartners som landet har är Tyskland i toppen. Förutom detta finns det en hel rad faktorer som påverkar den svenska ekonomin.

Sedan 1995 ingår Sverige i de handelsavtal som finns inom EU, men landet har inte gått så långt som att gå med i EMU. 2003 hölls en folkomröstning, som slutade med att svenskarna meddelade att de inte ville byta från kronan till euron. Idag är cirka 71 procent emot att införa Euro i Sverige, även om det finns politiska företrädare som menar att man bör gå med. Bland de politiska partierna är det dock bara liberalerna som är för ett införande av euron i Sverige. För liberalerna skulle Sverige helst gå med i EMU till 2022, men det verkar som att de har få politiska företrädare med sig på det tåget. Framtiden får utvisa hur det blir med den saken!

Historiska händelser: 90-talskrisen

Det började med en hög inflation, vilket gjorde att regeringen försökte begränsa löneökningarna. Detta misslyckades dessvärre, och inflationen blev värre. Riksbanken höjde räntorna, och åtstramningsåtgärder tycktes alltmer oundvikligt. I ett internationellt perspektiv sjönk förtroendet för att Sverige skulle lyckas lösa situationen, och i en sådan här situation är förtroende allt. Det förvärrade med andra ord situationen, och regeringen började nu vidta åtgärder som skilde sig från hur man tidigare hanterat liknande situationer: bromsningen av inflationen började göras på bekostnad av en ökad arbetslöshet. Och inte bara det: såväl statsskulden (och med den budgetunderskottet) som inflationsbekämpningen prioriterades efter denna kris högre än bekämpandet av arbetslösheten. 90-talskrisen innebar på så vis en viktig vändning i svensk ekonomisk politik.

Sveriges ekonomiska historia: löntagarfonderna

Förslaget om löntagarfonderna kom först från LO. De härstammar från en utredning som Svenska Metall hade låtit göra, för att undersöka frågan om arbetarägt kapital. Idén var alltså att löntagare skulle bli delägare i företagen, och på så vis stärka sin ställning i konflikten mellan arbete och kapital. Det första förslaget gick ut på att 20 % av företagens vinster skulle omvandlas till aktier ägda av löntagarfonderna. Fondernas styrelser skulle domineras av representanter för arbetarna. LO drev på frågan, och lyckades få med sig Socialdemokraterna, som då satt i regeringen, och som tillsatte en utredning i frågan. En modifierad version infördes till slut, där arbetarägda aktier fick uppgå till högst 8 %. I nästa borgerliga valseger, 1991, avvecklades dock fonderna.

Den ekonomiska strukturen

Idag består mer än 50 % av den svenska ekonomin av export. Det rör sig om jordbruksprodukter: sockerbetor, potatis, nötboskap och vete. Det rör sig också om skogsbruk och pappers- och stålproduktion, och dessutom en stor och utvecklad tjänstesektor ingår i Sveriges export. Stockholmsbörsen är det absolut viktigaste finansiella centret i Norden, och det svenska finansiella värdet domineras starkt av de företag som är kopplade till Wallenbergsfären. Offentliga finanser utgör bara 10 % av den svenska BNP:n, och det har skett stora privatiseringar under de senare årens borgerliga regeringar. Den svenska statskassan har ett överskott som är större än skulderna, och har alltså ingen skuld på nettonivå. Det finns dock stora utmaningar i framtiden, och risken är att de överstiger överskottet.

Sociala dimensioner

Sverige ligger högt upp i listan när det gäller levnadsstandard i världens länder. Fattigdomsnivå och klyftor mellan rika och fattiga är också relativt låga i Sverige. Med nedskärningar i den offentliga sektorn, utförsäljning av offentlig egendom, sänkta skatter, och med dessa försämringar för de fattigaste, har dock klyftorna ökat drastiskt under de senaste åren. Socialt kapital, det vill säga tillit mellan medborgare och institutioner, är högt i Sverige. En konsekvens av detta är att korruptionen är låg. Med ökade ekonomiska klyftor ökar dock sociala klyftor, vilket inför incitament till korruption och på så vis minskad tillit till institutioner. De sociala dimensionerna hänger alltid ihop med de ekonomiska, och de kan inte bortses ifrån i planeringen av den ekonomiska politiken.

Add a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *